Slovenska viner (32)

Nästan 75 % av de viner som produceras i Slovenien är vita viner, som till största delen dricks i landet och endast 6,1 miljoner liter exporteras årligen. Det mesta av detta sker på Balkan, men även USA och Tjeckien är goda köpare av viner från Slovenien.

Sloveniens vinodlingsregioner

• Dravdalen (Podravje) i landets nordöstra del
• Adriatiska kusten (Primorska)
• Lavadalen (Posavje) i södra delen av landet på gränsen till Kroatien

Framgångsrik även utan Rom - Sloveniens vinodling

Till skillnad från många andra stora europeiska vinodlingsregioner går den slovenska vinodlingens historia tillbaka till förromerska influenser och kan spåras tillbaka till de keltiska och illyriska stammarna som odlade vinstockar mellan 500- och 400-talet f.Kr. Under medeltiden kontrollerade den kristna kyrkan större delen av vinproduktionen i Slovenien genom klostren. Under det österrikisk-ungerska kejsardömet fanns det några privata vingårdar i regionen, men efter kejsardömets fall och bildandet av Jugoslavien upplöstes de flesta av dem.

År 1967 grundade regeringen PSVVS (Economic Association for Viticulture and Wine Production), som införde testförfaranden för kvalitetssäkring och utfärdade kvalitetsstämplar för viner som uppfyllde organisationens normer. År 1991 blev Slovenien den första jugoslaviska republiken som förklarade sig självständig. Även om vinindustrin, liksom andra sektorer av den slovenska ekonomin, upplevde en viss nedgång efter de jugoslaviska krigens turbulens, möjliggjorde regionens starka band till väst ett snabbt uppsving för vinodlingen. I dag är den slovenska vinindustrin den mest avancerade och välutvecklade av de forna jugoslaviska republikerna och den börjar göra sig gällande på den internationella vinmarknaden.

Mitt i mitten i stället för bara där - Sloveniens geografi

Slovenien har en varierad geografi som erbjuder ett stort antal olika mikroklimat. I norr gränsar landet till Österrike, i väster till Italien och Adriatiska havet. Ungern ligger i öster och Kroatien utgör den södra gränsen. Sloveniens klimat är mestadels kontinentalt, med kalla, torra vintrar och varma somrar. Littoralens västligaste områden har ett visst medelhavsprägel. De största hoten mot vinodlingen i regionen är frost på våren, torka under växtsäsongen och hagel på sommaren.

Många av Sloveniens vingårdar ligger vid foten av de julianska alperna och Karavankebergen samt på den pannoniska slätten. Floderna Drava (Drava) och Sava (Sava) har ett stort inflytande på vinodlingen på respektive slättbygder.

Vinodlingsområden - Slovenien i detalj

Adriatiska kustregionen (Primorska) - Littoralregionen

I Primorska-vinodlingsområdet finns två av Sloveniens mest kända och viktiga vinodlingsområden, distrikten Gorizia Hilla (Goriška brda) och Koper. Brda-distriktet gränsar till den italienska vinregionen Friuli Venezia Giulia med denominazione di origine controllata (DOC) Gorizia Hills. Denna region var en av de första i Slovenien som försökte skapa sig ett internationellt rykte. Området är planterat med de internationella druvsorterna Merlot, Cabernet Sauvignon, Chardonnay, Sauvignon blanc, Pinot gris (Sivi Pinot) och Pinot noir (Modri Pinot) samt Rebula, Refosco (Refošk) och Friulano. Brda är mest känt för sitt vita vin Rebula och sina cuvéer av merlot och cabernet.

Koper-distriktet på halvön Istrien vid Adriatiska kusten är Sloveniens varmaste vindistrikt. Druvsorterna Refosco och Malvazija är de vanligaste druvsorterna i Koper. Karstplatån i närheten av den italienska staden Trieste är känd för vinstilen Teran, ett mycket mörkt, mycket syrligt rött vin som framställs av Refosco-druvor som odlas på de röda, järnrika jordarna i regionen.

Vipavadalen är specialiserad på lätta, krispiga vita viner gjorda på de lokala druvorna Pinela och Zelen. Andra druvsorter som odlas i Littoralregionen är Barbera, Beli Pinot (Beli Burgundec), Cabernet Franc, Cipro, Glera, Klarnica, Laški Rizling, Maločrn, Rumeni Muškat, Syrah och Vitovska Grganja.

Sava-dalen (Posavje)

Vinodlingsområdet Nedre Sava (Posavska vinorodna dežela) är det enda slovenska vinodlingsområde som producerar mer rött vin än vitt, även om det inte är i stor skala. Området är indelat i tre distrikt. Distriktet Bizeljsko-Brežice är känt för sin produktion av mousserande vin och sura vita viner av druvsorten Rumeni Plavec. Distriktet i Nedre Karniol är känt för produktionen av Cviček, som görs av en blandning av vita och röda druvor, främst Kraljevina och Žametovka. Distriktet White Carniola är känt för sitt röda vin som framställs av Modra Frankinja och Rumeni Muškat. Andra druvsorter som odlas i nedre Savadalen är Beli Pinot, Cabernet Sauvignon, Chardonnay, Gamay, Modri Pinot, Neuburger, Ranina, Rdeča Zlahtnina, Renski Rizling, Šentlovrenka, Šipon, Sivi Pinot, Traminec och Zweigelt.

Dravdalen (Podravje)

Vinodlingsområdet Drava (Podravska vinorodna dežela) är Sloveniens största vinodlingsområde och är indelat i sju distrikt. Radgona-Kapela-distriktet var det första slovenska vinodlingsområdet som tillverkade mousserande vin (penina) enligt champagnemetoden år 1852. Distriktet Ljutomer-Ormož omfattar byn Jeruzalem, som är känd för vitt vin från Dišeči Traminec och Ranina. Tillsammans med Radgona-Kapela och Maribor-distriktet producerar Ljutomer-Ormož några av de bästa vinerna i Dravdalen. Kvaliteten i Haloze-distriktet ökar, men detta distrikt, liksom distrikten Prekmurje, Central Slovenian Hills och Šmarje-Virštanj, har bara en liten produktion som konsumeras lokalt. Nästan 97 % av det vin som produceras i Dravedalen är vitt vin. Andra druvsorter som förekommer i Dravdalen är Chasselas, Gamay, Kerner, Kraljevina, Muškat Otonel, Portugalka, Ranfol, Rizvanec, Rumeni Muškat, Zeleni Silvanec, Zlahtnina och Zweigelt.

Vinodling och vinframställning i Slovenien

I Slovenien ligger många vingårdar på sluttningar eller i form av terrasser. Ursprungligen var vinrankorna planterade i pergola-stil för att optimera avkastningen. Den ändrade inriktningen på produktion av kvalitetsviner i Slovenien har dock lett till att allt fler vingårdar har omvandlats till Guyot-uppfödning. Den branta terrängen på de flesta vingårdarna gynnar handskörd framför mekanisk skörd.

Slovenien har traditionellt sett producerat viner av en enda druvsort snarare än cuvéer, men produktionen av cuvéer ökar. Tidigare lagrades vinerna i stora slovenska eller slaviska träfat, men i dag är trenden att använda små och olika stora fat av fransk och slovensk ek. I Littoral-regionen genomgår både röda och vita viner ofta malolaktisk jäsning, även om denna teknik i Drau- och Savadalen vanligtvis endast används för rödvinsproduktion.

Söta viner - Drau-dalen visar vägen

I Littoral produceras dessertviner i passito-stil, medan Brda-regionen är specialiserad på viner från Verduc och Pikolit. I Dravdalen produceras botrytiserade viner av Laški Rizling, Renski Rizling och Šipon, som klassificeras enligt ett system som liknar den tyska vinklassificeringen baserad på sötma, från pozna trgatev (Spätlese), izbor (Auslese) och jagodni izbor (Beerenauslese) till ledeno vino (Eiswein) och suhi jagodni izbor (Trockenbeerenauslese).